Cruzando la frontera: Nicaragua - Costa Rica

Denna gransovergang ar inskriven i min personliga historiebok som den varsta nagonsin. Darav ar den vard ett alldeles eget inlagg!

Dagsplanen var att snabbt och smidigt ta sig fran Isla de Omtepe till San Jose. En stracka pa 30 mil. Hemma i Sverige hade ju ett tag tillrygga lagt den strackan pa under tre timmar. Har tar allt lite langre tid. Vi bordade baten fran on runt atta tiden pa morgonen och var framme i San Jose klockan ett pa natten.

Det moment som slukade mest tid var att fa stampeln in i Costa Rica. Vi stod i ko i tre och en halvtimme. Tva gubbar i varsitt litet bas satt och stamplade. Kon var flera hundra meter lang, och trots att allt gubbarna skulle gora vara att stampla kunde kon sta stilla i over en halvtimme. Jag forstar inte. I min teori verkar det helt omojligt att vara sa oeffektiv. Hur lyckas dom? Samtidigt ar det val kanske lite charmen med denna delen av varlden, eller...?

Varsta maten foljdes upp av varsta magen vilken alltsa foljdes upp av varsta dagen! Nu kan det ju bara bli battre! Vilket det, da jag skriver detta fran Panama, ju ocksa blev!